Nu är Peace & Love slut för detta år. Jag gick igenom Borlänge igår, när jag skulle till jobbet, och det såg redigt tomt ut. Om man bortser från allt skräp så skulle man aldrig kunna gissa att det hade pågått en 3-dagarsfestival där.
I lördags hade jag tänkt att se halva spelningen med Asta Kask. Jo, tjena mittbena. Min buss som skulle tagit mig till Borlänge, så jag skulle varit där klockan 20.00, kom till grannstaden 20.35. Så jag fick lov att springa genom hela festivalområdet (Asta spelade på scenen längst bort, och inte hade jag något backstagepass så jag kunde smita in genom scen 2, heller), fick se tre låtar, bland annat AB Böna och Be, och sen fick jag lov att springa tillbaka över hela området igen, för klockan 21.00 skulle jag infinna mig i logistiktältet, på andra sidan festivalen.
Vi satt mest i tältet och gjorde ingenting i en timme, sen drog vi bort och tänkte se Lars Winnerbäck, en man man måste ha sett minst en gång i sitt liv, och nog fan fick jag se honom, i en sekund, sen klarade vi inte av att vara kvar i detta publikhav där folk stod som sardiner i en sardinburk. Det var helt enkelt kaos när Sveriges största singer/songwriter kom till Borlänge och fick spela på den näst minsta scenen.
Jag och Becca drog till scen 1 för att få en skymt av Iggy Pops nakna överkropp och sen såg jag lite Hanoi Rocks, dom var dock bättre för tre år sen, då jag såg dom senast och blev frälst.
Sist men inte minst så spelade The Ark. Jag är faktiskt glad för att Becca ville se dom, för annars skulle jag nog inte stannat hela spelningen och fått se ett av Sveriges bästa liveband. Och tack vare en snäll vakt fick vi komma innanför kravallen och se dom.
Festivalens tre-i-topp
1. Alice Cooper
2. The Ark
3. Jerry Williams
Idag ska jag nog ta mig till bjurs, nå mer har jag inte bestämt för dagen.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment